Olocon AB

Från CentOS till Rocky Linux

Lars Olofsson — Mon, 06 Nov 2023 13:06:54 +0000

Den mycket populära Linux-distributionen ”CentOS”, en akronym för ”Community ENTerprise Operating System”, lanserades i maj 2004. CentOS kom att använda det marknadsledande kommersiella Linux-operativsystemet Red Hat Enterprise Linux (RHEL) från företaget Red Hat som sin bas, genom att de komponenter och paket i RHEL som var öppen källkod, paketerades om och kompletterades till en ny operativsystemsprodukt, som blev CentOS. Den här metoden producerade en Linux-distribution som blev binärt kompatibel med motsvarande version av RHEL, t.ex. CentOS version 7.1 med RHEL version 7.1, så kunde ett program köras på den ena versionen visste användaren att det också gick att göra det på den andra – med samma förväntade stabilitet och kvalitet. Då de olika huvudversionerna av RHEL, t.ex. RHEL 6 och RHEL 7, har mycket långa livscykler (typiskt 5-10 år) under vilka de erhåller kontinuerliga uppdateringar och officiell support från Red Hat, kom CentOS att följa denna tradition av stabilitet och kvalitet, men då med stöd från den stora användargruppen kring CentOS.

De verktyg och programvaror som blivit välkända tack vare RHEL, t.ex. pakethanteringssystemet YUM (senare DNF) och automationsplattformen Ansible, fick genom den stora spridningen av CentOS en ännu starkare tillförlitlighet och högre kvalitet. Användningen av CentOS kom också att bli en av de största bidragsgivarna till RHELs kvalitet då buggar, fel och avvikelser som upptäcktes hos CentOS-användare, skickades in i RHELs produktionsprocess för åtgärder.

CentOS kom att bli ett av de i särklass mest använda operativsystemen överhuvudtaget i datacenter- och stora företagssammanhang, med omkring 30% av alla Världens webbservrar i drift på CentOS år 2012. Ett viktigt och uppskattat steg togs av Red Hat 2014 då företaget meddelade att de officiellt skulle träda in i CentOS-projektet och ge det sitt stöd till fortsatt utveckling och därigenom användning. Detta initativ från Red Hat följde ett mönster av liknande engagemang från företaget i ytterligare välkända öppen källkod-system som fått stor spridning inom IT-industrin, t.ex. Ceph och OKD

Utveckling och test på CentOS, RHEL i produktion

Den binära kompatibiliteten hos CentOS gentemot RHEL och den täta integrationen i de båda operativsystemens processer, utgjorde under åtskilliga år ett mycket lyckat exempel på hur öppen och fri programvara (CentOS) samtidigt kunde förstärka och lägga grund för en framgångsrik kommersiell produkt (RHEL).

Ett mycket vanligt användningsmönster var att tex stora företag kom att använda CentOS i sin utvecklings- och försöksverksamhet medan produktionssystem kördes på licensierade RHEL-baserade system med officiell support från Red Hat. Möjligheten att bygga IT-infrastruktur och tjänster på en komplett programvarustack med CentOS som bas men där Red Hat kom att erbjuda kommersiella licenser och support, har också starkt bidragit till att åtskilliga idag välkända företag kunnat bygga upp sin verksamhet åt sina kunder till en mycket effektiv investeringskostnad som kunnat skalas och kvalitetssäkras i takt med att verksamheten vuxit.

IBM förvärvar Red Hat och slutet för CentOS

I slutet av oktober 2018 aviserade IBM sin avsikt att förvärva Red Hat i en affär som kom att bli rekordstor av sitt slag. Den nya ägaren av Red Hat och därmed RHEL och tillika engagemanget i CentOS, förklarade för den stora användningsgruppen av CentOS att Red Hat skulle bli en mycket fristående affärsverksamhet inom IBM samt att inga förändringar kring CentOS skulle genomföras. Användargrupperingarna kring CentOS kom dock redan från denna tid att lyfta farhågorna med att IBM, som inte har någon historia eller tradition av att vara genuint intresserade av filantropin bakom öppen källkod, skulle komma att försöka undanröja möjligheterna för CentOS att existera, till förmån för att få alla användare att istället köpa det licensbelagda RHEL.

I december 2020 kom så beslutet att Red Hat avsåg upphöra med sin produktlinje CentOS 8, en binärt kompatibel version av RHEL 8, redan den sista december 2021, ca endast 1½ år efter att RHEL 8/CentOS 8 lanserats. Användare av CentOS erbjöds istället att bli kunder till Red Hat med produkten RHEL och man slog därmed undan fötterna för en hel och välfungerande industri som under ett drygt decennium skapat stora värden för stora skaror av enterprenörer, specialister, organisationer, företag och deras kunder och användare. Red Hat och indirekt IBM kom att ådra sig omfattande negativ kritik från stora grupper inom den öppna källkodsdomänen.

Rocky Linux lanseras som arvtagare till CentOS

Som en omedelbar reaktion på IBMs och Red Hats beslut att avveckla och sätta punkt för CentOS kom en av CentOS förgrundsgestalter, en programmerare och entreprenör vid namn Gregory Kurtzer, att upprätta och lansera en ny öppen källkod-organisation som i sin tur presenterade en ny Linux-distribution kallad Rocky Linux.

Tekniskt är Rocky Linux i allt väsentligt vad CentOS tidigare var men förutsättningarna för ägarskapet och förvaltningen för Rocky Linux har gjorts avsevärt starkare vad gäller att skydda distributionen mot ett framtida öde likt det för CentOS. Rocky Linux ägs och förvaltas av en stiftelse vars bestämmelser omöjliggör eventuella försäljningar eller ett ägarskap av en kommersiell aktör.

Det är mycket enkelt att komma igång med Rocky Linux. För CentOS 8 finns tom ett skript som automatiskt ersätter och uppgraderar en installation till motsvarande Rocky Linux 8. Idag finns huvudversionerna Rocky Linux 8 och 9 tillgängliga att använda och de motsvarar RHEL 8 och 9.

Rocky Linux 9 är det operativsystem som Olocon använder för att bygga sin öppna stack för modern digitalisering och dataanalys som går att använda såväl i egna datacentra som i molnet. Vi har djup och omfattande kunskap kring att arbeta med såväl Rocky Linux som CentOS och RHEL, genom hela livscykeln.

Moderna container-plattformar

Lars Olofsson — Wed, 18 Oct 2023 12:32:10 +0000

Kubernetes, ofta förkortat till neuronymen ”k8s”, är ett system för orkestrering och processautomation av containers. Programvaran har sitt ursprung hos Google och lanserades för snart 10 år sedan. Företaget donerade kodbasen att förvaltas av en namnkunnig oberoende organisation inom öppen källkod och är idag ”the vanilla distribution” inom sitt område.

Företag och organisationer kan åtnjuta stora fördelar med container-baserade lösningar i sitt IT-landskap, framförallt tack vare teknikens flexibilitet och skalbarhet. Bland fördelarna märks bla:

de mycket goda möjligheterna att skapa balans mellan nyttan med teknisk standardisering samtidigt som man behåller möjligheten att använda olika implementationsspråk, programvaruprodukter och ramverk.
möjligheterna att driftsätta olika containers i olika driftplattformar, tex publikt cloud (tex AWS, Azure, GCP mfl), privata/nationella cloud eller egna datacentra, där olika krav på kostnad, informationssäkerhet, lagar och regler mfl, kan tillfredsställas.
möjligheterna att flytta laster mellan olika driftsättningsplattformar närhelst så är nödvändigt under livscykeln för en container-baserad tjänst.
den i princip oändliga möjligheten att skala ut en containerbaserad lösning, baserat på både automatiserade eller manuella beslut.
möjligheterna att utgöra plattform för innovation och utveckling av nya IT-tjänster men också transformation av existerande tjänster som kan ges ett starkare tekniskt format till en lägre totalkostnad.
styrkan i den goda tillgången kring stöd och support hos en välutvecklad leverantörsmarknad.

Container-plattformar är en mycket stark kandidat att utgöra ett företags förstaval som plattform för verksamhetens IT-tjänster.

Plattform kontra produkt

Kubernetes från kubernetes.io är dock inte att betrakta som produkt, utan snarare som referensimplementation av ett container-orkestreringssystem. Det finns i Kubernetes exempelvis inget eller mycket begränsat stöd för bla:

integration till utvecklings- och förvaltningsprocesser
flexibel hantering av säkerhet med koppling till organisationen
sammankoppling av flera instanser av kluster, i cloud eller on-premise, till ett gemensam systemadministration
utökad och integrerad loggning och monitorering
utökat stöd för olika storage-teknologier och -produkter
kommersiell support från kvalitetssäkrade partners

Det är självklart möjligt för ett företag att ta sig an rollen som integratör av olika tjänster och produkter kring en eller flera kluster baserade på Kubernetes, men med stor sannolikhet är det totalt sett ett väsentligt bättre val att istället låta en mer komplett container-orkestreringsprodukt, med kubernetes som central komponent, utgöra företagets container-plattform.

Olocon arbetar med 2 välkända kubernetes-baserade container-orkestreringsplattformar som också finns tillgängliga som produkter;

OKD (som produkt OpenShift) från Red Hat
Rancher med tillhörande produkter från SUSE

Gemensamt för båda plattformarna är att de erbjuds till allmänheten som öppen källkod med sina respektive organisationer som står bakom och utvecklar dem, sk ”community-based open source”.
I tillägg till detta står också de respektive företagen bakom projekten genom att aktivt finansera och bidra till utvecklingen av den öppna källkoden, men där företagen med jämna mellanrum skapar och paketererar programvaran som färdiga versioner som därefter erbjuds marknaden. Företagen erbjuder också supportavtal på de versioner man gör tillgängliga för sina kunder.

OKD & Red Hat OpenShift

OKD är en akronym för ”(The) Original Kubernetes Distribution” och lanserades sent 2010 som ”OpenShift Origin” men då med sk ”Linux Containers, LXC” som teknik för containerdrift.

Efter att Kubernetes introducerats valde projektet att lämna LXC till förmån för Kubernetes, en förändring som helt slog igenom iom version 3 av OKD, som lanserades i juni 2015. Teknikskiftet kom då att bestå i att LXC ersattes med Docker som format för containers och Kubernetes som container-orkestrator.

Med version 4 har Docker ersatts av det modernare container-systemet podman, vilket bättre än Docker möter de tekniska kraven hos Kubernetes, bla standarden CRI-O eller ”Container Runtime Interface – Open Containers Initiative”. Podman har också ytterligare mekanismer för säkerhet jämfört Docker, bland annat möjligheten att köra containers utan att behöva vara motsvarande systemadministratör i operativsystemet.

Red Hat OpenShift är idag den kanske mest namnkunniga produktplattformen för container-orkestrering och har en mycket stor användarbas inom ett stort antal verksamhetsdomäner. Produkten finns tillgänglig som antingen ”Platform-as-a-Service, PaaS” eller en ”managed service” i de publika molnplattformarna AWS (Rosa), Azure, GCP, IBM Cloud mfl. Produkten kan också installeras i egna datacentra och det går utmärkt att kombinera kluster som installerats i cloud med sådana som installerats i företagets egna infrastruktur.

Det finns dessutom möjlighet att installera OpenShift på infrastruktur som är sk ”edge”, exempelvis industridatorer avsedda för styrning av produktion eller inbyggda system som är installerade i fordon och maskiner. Denna typ av installation kallas OpenShift Remote Worker Nodes.

OKD/OpenShift är mycket uppskattat av utvecklare då plattformen har ett marknadsledande stöd för integration till utvecklingsverktyg, kodhanteringssystem och för att skapa sk ”build pipelines”. OKD/OpenShift använder sig av automationssystemet Ansible, vilket är ytterligare ett exempel på en öppen källkod-plattform med motsvarande stöd från Red Hat och tillhörande produkter och support.